|
Puffs lilla trivsellära
|
| Man bör ha katter i par Ingen normal människa trivs i ensamhet. Det gör inte katter heller. Även om katter tål ensamhet bättre än människor, betyder det inte att de för den sakens skull mår bra av ensamhet. En katt som får leka av sig och växa upp i grupp, lägger sig inte till med förstörelsebeteenden (tex. att riva på möbler trots vetskapen om rätt monterad rivbräda) på samma sätt som en katt som fått växa upp i ensamhet. |
| Stimulera Katter behöver stimulans både fysiskt och psykiskt. Katter i par eller grupp har någon att leka med och busa med, men även de som har gemenskap behöver leka och springa av sig som att jaga en kastad kotte eller snöboll. (Kasta aldrig på katten vad det vara må det kan råka skrämma den för livet.) Göra ett fingerat utfall mot ett löv. En frisk katt hittar på egna lekar som tex. att bära upp en studsboll för en trappa och sen släppa ner den så att bollen studsar nerför trappan och sen göra om alltihop gång efter gång. |
| Förmågor Katten har mycket god syn, hörsel, känsel, och luktsinne. En katt kan minnas mycket , vi tror att den tänker i bilder och vi kan konstatera att den mins saker efter många år. Vi kan konstatera att en katt utan medveten påverkan av människan kan räkna till tre och med övning kan fås att åtminstone räkna och skiljas på ett antal upp till fem utan att blanda in lukt och separata synintryck. En katt i en grupp håller gladeligen reda på 15 - 20 andra individer och deras särdrag. Synen är ju som bekant extremt god p. g. a. ögats konstruktion. ed hjälp av morrhåren har katten har katten dessutom extremt god känsla kring huvudet. Detta för att den ska kunna avgöra om den kan krypa genom hål eller inte. Katter har dessutom mycket stort tålamod. Katten spinner även av andra orsaker än att den njuter. |
| Ge uppmärksamhet Understimulerade katter försöker ofta påkalla uppmärksamhet genom att jama i tid eller otid, eller i grövre fall sätta klorna i fötterna på matte eller någon annan, för att få det engagemangen så väl behöver. Detta beteende är vanligare än man tror bland ensamma katter och botas lättast genom att sysselsätta katten mycket, eller skaffar katten sällskap samtidigt som man försöker att belöna ett mjukt sätt hos katten. |
| Lek Apport är en bra lek som katter gärna lär sig tidigt. En annan är att räkna med svansen den går till så: att man börjar med att föra handen fram och tillbaka mot ett underlag t.ex. matta eller säng när katten dels ser på och råkar ha rört sin svans. Katten märker snart att du härmar dess svansrörelser. Därefter kan du få katten att härma dina rörelser, om de är tydliga och bestämda. Börjar man tidigt i en katts liv kan en alert katt utan vidare lära sig att komma ihåg och härma upp till fem handrörelser med sin svans. Se till att leken stimulerar någon av kattens alla förmågor. |
| En tass betyder så
mycket En katt som söker gemenskap eller närhet till en människa kan t.ex. krypa upp i knä på människan, eller lägga sig bredvid människan och sträcka ut en tass och försiktigt lägga den mot människan. Ett annat sätt är att lägga sig på människans fötter eller luta sig mot fötterna för att förmedla känsla. En katt som stryker sig mot fötterna försöker vanligtvis påkalla uppmärksamhet, eller påpeka samhörighet. |
| Ett vanligt
missförstånd Katter är gruppdjur! Inte som t.ex. Lejon med en stark kärnfamilj, utan på ett löst men ändå väl sammanhållet sätt. Katter som är vana med varandra kan mycket väl t.ex. jaga tillsammans. En stark okastrerad hankatt försöker dominera ett så stort revir som möjligt. Det är dock inte bevisat att en störd katt som tar över ett revir efter en annan hankatt biter ihjäl ungarna efter den tidigare hankatten. |
| Kastrerings inverkan En hankatt mister oftast, men inte alltid, behovet att märka revir och att hävda sig i gruppen. En honkatt som har blivigt av med sina äggstockar blir inte av med sin modersinstinkt och kan mycket väl fungera som gruppledare eller dela på gruppledarfunktionen med en annan han eller honkatt och deltar i upplärningsarbetet av ungar. Hon tar sig också gärna an en annan katt som skolar in sig i gruppen, som t.ex. "fostermor". Hon kan dock bli betydligt lugnare än normalt, samt sluta löpa och locka till sig hankatter. |
| Katter behöver lugn och
egen yta Alla katter behöver en egen plats i hemmet , där den får vara helt ifred från människor och andra katter. En katt är ingen barnleksak. En katt som inte får lugn och ro blir stirrig (psykiskt skadad) och kan ta till klorna utan synbar anledning. Den måste också ha tillgång till yta så att den kan springa. En frisk katt motionerar morgon och kväll, det är med ärvt. En bra regel är minst ett rum per katt. |
| Slå aldrig aldrig en
katt!!! Använd positiv påverkan. (Belöning för rätt beteende) när katten gör rätt. Bra och effektiva metoder är att 1) Med lugn mjuk röst berömma katten inom några sekunder när katten gör rätt. 2) Ge lite hårdtugg om katten tycker om det 3) låta den slicka lite från en tub med t.ex. böcklingpastej eller liknande. OBS! Inga stora mängder, man bör inte klämma fram mer än ca: 1/2 cm per gång. Om bestraffning måste till, och då genast annars kan inte katten sammanknippa bestraffningen med handlingen, gör så: 1) Fya med hård och sträng röst eller eller fräs själv till. 2) Vid kloning på tapet eller möbel blöt orådet peppra vitpeppar rikligt på området När katten river får den vitpeppar i näsan. 3) I sista hand använd blomspruta med vatten. Hann du inte ? Låt bli att bestraffa! Att aga en katt visar bara din inkompetens och förstör katten! |
| Gruppens funktion Gruppen ger onekligen katten ett extra identitetsstöd, och stärker "självkänslan" En gruppkatt ger sig gärna på större byte Katten tycks bli stärkt av vetskapen att en annan katt kan ta vid när den inte själv orkar. Gruppen tycks stärkas av att katterna nattetid samlas och sätter sig inom synhåll från varandra efter rangordning på olika höga platser och slickar sig. Det kan finnas flera honkatter i en grupp och dessa kan då t.ex. dela på uppfostran och amningsbekymmer. Ofta delas det på mat anskaffning. |
| Gruppens betydelse vid
behandling En störd katt som lagt sig till med olater, eller en psykiskt misshandlad katt, får mycket god hjälp med rehabiliteringen av att skolas in i en väl fungerande grupp. Som hos människan förändrar grupptrycket individens beteendemönster. Eftersom en katt inte kan vara falsk, eller hämndgirig påverkar alltid gruppen individen mot ett friskare beteende, på ett mycket snabbare sätt en om en människa måste försöka lära ut det friskare beteendet. En katt som om och om igen ser många andra katter bete sig på ett visst sätt, härmar det beteendet och anpassar sig. Detta ligger i kattens gener. Varning! En gruppledares död, vare sig det är den mänskliga eller katt-ledarinnan, (det är matriarkat även om ej strängt blad katter), leder alltid till en strid om ledarplatsen i reviret med revirmarkering som följd. |
| Psykiska problem De flesta psykiska problem som handskygghet och rädsla för människor går att bota om katten inte är för gammal. Andra problem kan vara svårare att bota som tex. minivärdighetskomplex eller klaustrofobi hos katt. Det kan dock lyckas. |
| Språk och dialekter Katter av olika raser kan till en början ha uppenbara problem att kommunicera med varandra. Lika så katter från olika landsändar. Vissa katter kan t.ex. inte jama alls. Det visade sig vid samliga mina fall att efter ca två till sex veckors inskolning i grupp, kunde alla katter förstå varandras vardagsspråk och konflikter undveks. |
| Små råd Vissa katter har en päls som mycket lätt blir elektrisk och då gillar inte katten att bli klappad. Ett trick att komma ifrån detta är att massera en sådan katt med små cirkelrörelser, då blir det inte elektriskt och och katten lär sig att njuta. Undvik området kring svansen (sexuell retning) och området kring munnen (där ber kattungen med slickar om mat). Klappa hjärna under haka mellan och kring öronen. En frisk katt ska du kunna ta om tassarna och pilla i öronen Fysiska fel hos katten kan ge upphov till psykiska biverkningar. Det allra viktigaste är: Umgås ofta, lugnt och stilla med dina katter. Motionera lagom! En kattpromenad går långsamt och ca: 2 kvarter. |